Zira
Jag vet att de här är en häst blogg men jag behöver skriva av mig lite.
Vill att ni ska förstå hur mycke hon betyder för mig.
De här är iallafall till dig älskade
Hela historien började med att vi skulle åka och kolla på dig i Falun hos en som heter Inger. Mamma hade vart på kurs hos henne med våran andra hund Zazo. Så vi skulle bara åka och kolla, men nog fick vi tjata på pappa för att bara åka och kolla. Alla i familjen stod och klappade alla livliga valpar som kom direkt till dom. Jag derimot hade fastnat för en annan valp en blyg och försiktig valp som var lite utanför, datt brevid och visst de va DU Zira. Jag var helt fäst vid dig och bara satt där och klappade dig. Jag ville bara ta upp dig och springa därifrån. Sen kom Inger och lyfte upp dig i min famn, jag va helt kär i dig. Mamma vart också rätt kär i dig och likså min bror. Pappa däremot var inte lika förstjust, visst han tyckte du va söt och så, men han tyckte de räkte med en hund. Men vi tjatade och tjatade och till slut så gav han med sig. Vi satte oss på Ingers veranda och pratade, du hade precis blivit badad, du var pissblöt och satt inlindad i en handduk. Vi tog med oss dig hem samma dag. jag var så lycklig.
När du kom hem till oss föjde du efter mig i en vecka, sen kunde du gå nästan varstans. Zazo morrade åt dig i flera dagar men sen var ni som bästa kompisar.
till slut fick du tillochmed ligga i zazo´s säng
Första gången du åt ute;
Du viste så himla klart vart gränserna gick och vad du fick göra och vad du inte fick göra, ligga i sängen var en sak du visste att du inte fick göra:
Sen var vi i Härjedalen första gången, så stor skilnad de va på dig och zazo
Åren gick å vi var bästa vänner, mamma och pappa skilde sig och du och zazo fick gå skilda vägar. Ni träfades bara vissa helger. Jag höll på att gå under men du var där och tröstade mig.
Du satt brevid mig vid bordet på en stol när vi var ensama hemma, vi delade på mackor och gladd och ja ALLT.
Om jag ska skriva hela historien kommer det tar jätte lång tid men vi hoppar fram till sista sommaren.
Sommaren 2010 var underbar. Vi var ute i trädgården och hoppade nästan varje dag. JAg minns den dagen då du hoppade 92cm, det är helt sjukt du var 58cm hög och hoppade 92cm, helt sjuk. Jag va så jäkla stolt över dig!
Nu kunde jag cykla med dig lös och du sprang bara brevid mig. När vi var ute på prommenader tog du min foppa toffel.
På hösten va vi ute på en fototur med Sofia och fick några fina bilder
den 27 november hände de, de ofattbara du smet och blev påkörd, sen dess har mitt liv varit krossat, jag har gråtit tills jag spytt tills jag somnat och hela tiden har jag gråtit tillochmed har jag vaknat av att jag gråtit
Sista bilden som togs på dig
/Linn
Vill att ni ska förstå hur mycke hon betyder för mig.
De här är iallafall till dig älskade
Hela historien började med att vi skulle åka och kolla på dig i Falun hos en som heter Inger. Mamma hade vart på kurs hos henne med våran andra hund Zazo. Så vi skulle bara åka och kolla, men nog fick vi tjata på pappa för att bara åka och kolla. Alla i familjen stod och klappade alla livliga valpar som kom direkt till dom. Jag derimot hade fastnat för en annan valp en blyg och försiktig valp som var lite utanför, datt brevid och visst de va DU Zira. Jag var helt fäst vid dig och bara satt där och klappade dig. Jag ville bara ta upp dig och springa därifrån. Sen kom Inger och lyfte upp dig i min famn, jag va helt kär i dig. Mamma vart också rätt kär i dig och likså min bror. Pappa däremot var inte lika förstjust, visst han tyckte du va söt och så, men han tyckte de räkte med en hund. Men vi tjatade och tjatade och till slut så gav han med sig. Vi satte oss på Ingers veranda och pratade, du hade precis blivit badad, du var pissblöt och satt inlindad i en handduk. Vi tog med oss dig hem samma dag. jag var så lycklig.
När du kom hem till oss föjde du efter mig i en vecka, sen kunde du gå nästan varstans. Zazo morrade åt dig i flera dagar men sen var ni som bästa kompisar.
till slut fick du tillochmed ligga i zazo´s säng
Första gången du åt ute;
Du viste så himla klart vart gränserna gick och vad du fick göra och vad du inte fick göra, ligga i sängen var en sak du visste att du inte fick göra:
Sen var vi i Härjedalen första gången, så stor skilnad de va på dig och zazo
Åren gick å vi var bästa vänner, mamma och pappa skilde sig och du och zazo fick gå skilda vägar. Ni träfades bara vissa helger. Jag höll på att gå under men du var där och tröstade mig.
Du satt brevid mig vid bordet på en stol när vi var ensama hemma, vi delade på mackor och gladd och ja ALLT.
Om jag ska skriva hela historien kommer det tar jätte lång tid men vi hoppar fram till sista sommaren.
Sommaren 2010 var underbar. Vi var ute i trädgården och hoppade nästan varje dag. JAg minns den dagen då du hoppade 92cm, det är helt sjukt du var 58cm hög och hoppade 92cm, helt sjuk. Jag va så jäkla stolt över dig!
Nu kunde jag cykla med dig lös och du sprang bara brevid mig. När vi var ute på prommenader tog du min foppa toffel.
På hösten va vi ute på en fototur med Sofia och fick några fina bilder
den 27 november hände de, de ofattbara du smet och blev påkörd, sen dess har mitt liv varit krossat, jag har gråtit tills jag spytt tills jag somnat och hela tiden har jag gråtit tillochmed har jag vaknat av att jag gråtit
Sista bilden som togs på dig
/Linn
Kommentarer
Postat av: Mamma
<3 Älskade fina hund <3
Vad fint du skrivit om vår stora kärlek!! <3
Trackback
