Kalas och tårar

Min bror fyllde 18igår så vi har firat honom både idag och igår :) Grattis till han :)

Sen har jag inte velat blogga så mycke.. vill inte att ni ska läsa så mycke negativt och sånt. Saknar Zira så obeskrivligt mycke. Vet inte va jag ska ta mig till längre.

Jag hör dina steg. Jag hör dina små tassar slå mot kanten i din säng. Jag hör dig pipa. Men jag ser dig inte. Vart är du? Jag tänker på sista gången vi sågs. Jag skulle hem till pappa. Jag satt på bänken i hallen. Du kom till mig pussade mig i ansiktet, och du ville inte sluta. Du kanske visste? De kanske va ditt sätt att säga hejdå? Till slut fick jag lov att gå. Omedveten om att de va sista gången vi skulle ses.
Jag tänker på dig hela tiden, jag vill vakna ur denna hemska dröm. Jag vill ha dig här. Vi pratar om att köpa en ny hund. Men de kommer aldrig bli som med dig. Du förstod allt. Du var med mig allt. Jag kommer aldrig glömma dig. Jag saknar dig så obeskrivlig och älskar dig lika mycket. Varför skulle dehär hända dig? Min prinsessa. Jag ser dig ligga på backen framför en bil och skrika, de måste gjort grymt ont. Men gumman, du måste förstå att vi inte hade något val? Sprutan va de ända valet. Du skulle inte klarat dig. Vi gjorde de bästa för dig, för vi älskar dig ♥
Jag kommer aldrig glömma dig, jag älskar och saknar dig ♥


minns den dagen som om de va igår..

/Linn

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0